"De finns fisk"

"Vänner som spottar på ens gravstenar

Nära och kära förnekar er

Vargar och sattyg anfaller

Armar som stryper

Vaken efter döden"

Ur sällskapets drömmar, en natt i Benkvarnen

Efter en intensiv natt där borgmäster Carl blev besegrad av Ratsack återvänder de alla till Benkvarnen. Dieter, Biörn och Ratsack möts i dörren av Morganta som tacksamt erbjuder stuvning som tack och hämtar sovsäckar och madrasser från övervåningen.

Ardbeg är borta i sina egna tankar med naturen en stund och tar sedan ut Dieter för en privat pratstund.

Väl åter så tackar de för maten samlar sig och vill ganska snart komma till sängs. Dieter erbjuder att spela lite musik innan sömnen, vilket Morganta glädjs åt. Hon har även fattat tycke för Biörns charm men är fortfarande väldigt skeptisk till Ratsack. Dock efter att hon hört att de var han som lade in nådastöten låter hon honom sova under taket också.

Under natten drömmer de hemska mardrömmar, alla utom Biörn.

Dagen efter vaknar Biörn först och hjälper Morganta göra en frukostgryta medans hon förbereder omelett. Ratsack börjar dagen med att förolämpa henne och blir barskt utslängd, i samma omgång så vaknar Ardbeg ur sina febriga drömmar och skiftar utan kontroll till en björn. Morganta verkar knappt reagera men sjasar ut honom också från köket ut på gården.

Dieter och Biörn, som Morganta har ett fortsatt förtroende för får sig en längre pratstund på tu man hand. Där hon berättar historien om Strahd, hur hon och hennes syster håller sig borta från honom och han gör likaså. Hon påtalar även att Vistanifolket är de enda som får röra sig fritt in och ur Barovia och har tydligen någon form av pakt med Strahd.

Dieter frågar upp om vilka byar och städer som hon och hennes syster besöker. Valaki, Krezk, Danarth och Barovia utgör deras rutt.

Morganta frågar vart de är påväg och vad deras syfte är här i Barovia. Dieter förklarar att de ämnar besöka Valaki, leksaksmakaren för att spana efter Gertrud, även om de är en nål i en höstack, samt att de söker efter Sankt Markovias kloster, som de tror ligger i Valaki. De får dock förklarat för sig att den ligger längre till väster, i Krezk. Hon hjälper till och skissar upp en primitiv karta i mjölet på bakbordet som Dieter försöker rita av.

Benkvarnen, den slingrande vägen förbi Danarth, Valaki och vidare mot Krezk. Med Lake Zarovich och Luna Lake

Innan de skiljs åt så får de en sista varning att Valaki kommer erbjuda frestelser och styrs av Borgmäster Valas Valakovic och hans hustru Lydia Petronova

Ut på vägen igen reser de fyra tillsammans och både Ardbeg och Ratsack är fåordiga om vad de gjort under tiden som gick. De är relativt överens om att Morganta är bättre behålla som bundsförvant än att pressa för hårt gällande Monoliter, benrester och annat. Hon får vara ett ljus i mörkret.

Sällskapets resa går fram i ett lagomt tempo med torkat kött i handen, som Morganta sponsrat med samt bardisk skönsång.

De kommer fram till en öppning i landskapet och finne en stor sjö. Ratsack med sina knivskarpa ögon, ser en man ute i en båt som försöker kasta ner något i vattnet. Paniken fyller hans ögon och försöker få samtliga att förstå allvaret och ta en roddbåt från strandkanten och ro ut. Han tror att de är en person i säcken.

Framme vid gubbens båt, finner de en man som sitter med metspö. Ratsack hoppar i men ser ut som att han gapar lite väl mkt för hans dykning vinner inga priser och en oro sprider sig då han försvinner ner i djupet. Biörn använder både sitt huvud och sin rustning som sitt bästa vapen och hoppar efter, även han är borta lite för länge. Dieter försöker få kontakt med gubben, men han muttrar bara om.

"de finns fisk"

Ardbeg tappar tålamodet och skiftar till en krokodil och dyker ner, relativt snabbt kommer en säck flygandes upp ur vattnet och landar brevid Dieter, som han med sin värja öppnar. De ligger en liten flicka på 7-8 år med svart blött hår, mörka ögon och färgade kläder. Med vissa utmärkande Valakidrag. Han får ur gubben att flickan hette Arabel, men hon är för länge sedan bortgången och inget som deras läkekonster kan göra åt saken.

Resten hoppar upp och efter lite ommöbleringar mellan båtarna befinner sig Ardbeg med gubben i strypgrepp och hållandes i luften. Hur han lyckas med detta trots sin längd, förtäljer inte historien. De får ur honom att hans namn är Bluto, en simpel fiskare som verkar offrat flickan till havets djup, för att få fisk. Han verkar uppgiven på livet men stort behov av fisk.

Dividering uppstår om vad de ska göra med gubben som försöker slå sig lös med en flaska sprit som ligger i båten. Ardbeg kastar iväg flaskan ut i vattnet och gubben slingrar sig lös och hoppar i efter den. Detta får Biörn att tända till. Dyrbar sprit lämnar inte hans blickfång ostraffat. 

Han simmar efter gubben som står och trampar vatten och halsar i sig drycken. Biörn sliter den ur hans händer och dricker upp resten själv. Gubben reagerar knappt och sjunker sedan till havets djup.

De återvänder till land, regnet har pågått en tid och är alla genomblöta, men närmar sig Valaki, och nästa öde för gruppen.